"Spice Gardens Salt O Pepper" S34069/2006
E: Korad King Of Crystal Francisco Finnesse
U: LP1 Dark Night Eagles Simone
Kön: Hane
Färg: Svart med Roströda tecken
Född: 20060416
Fulltandad med korrekt bett
Ögonlyst: UA
Hd: B
Ad: UA
Mh: Känd mental status med 2:a på skottet
Cayzer är uppfödd av Caroline och Ian Klingsäter som har kennel Spice Garden. Grabben kom in i mitt och min dåvarande sambos liv som en 8v superlycklig valp i mitten på juni 2008.
Fjant som jag även kallade honom var min första dobermann. Vi gick en del kurser så som den obligatoriska valpkursen,klickerkurs, unghundskurs, viltspår och vardagslydnad. På hemmaplan försökte vi träna lydnad, spår och uppletande. Han älskade att spåra och var riktigt duktig på det. Cayzer var den som fick upp mitt intresse för IPO, dock så tyckte han att figgen var lite läskig ;)
Cayzer var en typisk dobermann har jag fått höra, han hade en hel del problem med vardagslydnaden, kunde inte vara ensammen hemma, bet matte i rumpan när han var lös och hängde i husses byxben, blev hypad och okoncentrerad i de flesta situationer och hade enormt svårt att varva ner. En flytt tillbaka till Norrtälje gjorde inte saken bättre till en början heller. Men succesivt så så vande han sig vid att bo med "morfar" en gubbe som han älskade att små bråka med och reta likaväl som att lägga huvudet mot hans bröst och bara mysa. När jag efter ett tag fick tag på en egen lägenhet så dog min pappa då hade vi bott där i exakt 4 månader. Den enorma kris jag då gick igenom underlättade inte för Cayzer då han dagligen krävde en fast men vänlig hand och jag var bara ett vrak. Efter lite tid så betämde jag mig för att Cayzer bara förtjänade det bästa så jag satte helt enkelt igång med en hårdträning av honom. Cayzer ett av det bästa stöden jag hade efter pappas död. Det var mycket mycket tid jag lade ner på att få våran vardag att fungera, och tillslut så gjorde den faktiskt det. Snällare hund fick man leta efter, otroligt positiv, glad, framåt, arbetsvillig när koncentrationen höll i sig och han fungerade bra med andra hundar. Han hade mycket motor och var en framåt hund men inte med allt för mycket skärpa. Cayzer var en otroligt smart hund som gärna sysselsatte sig själv med olika hyss som t.ex gräva i blomkrukorna när man inte välte dem, försöka elda upp lägenheten genom att "värma" mattes lunch på plattan, hoppa över grinden på mattes jobb för att se var fotbollen tog vägen som inte alls var hans, attackera alla människor med studs, hopp och dregelpussar när helst han ville och listan kan göras mycket längre! Men det var ju också dessa hyss och små egenheter han hade som gjorde honom till den hund han var och jag älskar honom precis som han var.
En del av hans stressbetingade problem och hans oförmåga att kunna koncentrera sig berodde också till stor del på den allergi vi upptäckte att han hade. Den utrednigen började när Cayzer var 3 månader gammal och avslutades när han var närmare 2 år. Vi kom däremot aldrig fram till vilken typ av allergi det var. Efter ett antal tester, foderutrednigar, biopsier och mycket mera så sattes kortison in. Jisses helt plötsligt så var hunden väluppfostrad, koncentrerad och lugn. Klådan var nästan borta, hans hud började läka och så kom de negativa följderna av kortisonet som ett brev på posten. Redan efter 1 månad började knän och höfter svullna,han kissade på sig och det fick honom att skämmas som aldrig förr, en hel del av klådan kom tillbaka. Vi tog ett beslut om att låta honom somna in. Den 9/4-08 fick Cayzer somna in med mig,husse och min syster vid sin sida. Trots att jag svurit ve och förbannelse över denna hund så älskade jag honom otroligt mycket. De sista 3 månaderna i hans liv visade han att han hade förstått och kunde exakt allt vi försökt lära honom under nästan 2 år. Saknar dig Fjant...
